MIRAX FLYING DUTCHMAN
"Jaap"
 2000-2009
(Yarowl Yaunty Yarrow Yarn x SU(u)Ch Mirax Twist of Fate)
samägd med Tommy Andersson

Jaap flyttade in hos oss som 2-åring, men under hela hans uppväxt hade jag haft mycket kontakt med honom. När det sedan blev svårt för hans dåvarande ägare att ha honom kvar fanns det ingen tvekan om att han gärna fick bo här istället. Hans härliga mentalitet och attityd till livet gör att man bara älskar honom! Hans blick kan smälta isberg (dvs mig!). Både hans stamtavlenamn och hans smeknamn skvallrar om hans holländska anor. När jag inseminerade Tuva, med sperma som flögs från Holland, insåg jag att om det blev någon hane så måste han bara heta Flying Dutchman! Och en hanvalp blev det också som föddes, tillsammans med fem tikvalpar. När sedan hans ägare skulle välja ett smeknamn ville de också ha ett med holländsk anknytning och därför blev det Jaap, efter en holländsk fotbollsspelare. Men det uttalas som godiset Japp, när han inte kallas för Jappeman, Jappis eller Jappen förstås.

Redan som liten var han stor! Födelsevikten på 525 g var nästan dubbelt upp mot sina syskon och han fortsatte växa till en stor och ståtlig hane. Han utmärks av ett vackert, maskulint huvud, en lång hals, stark rygg och en härlig benstomme. Man kunde önska lite mer päls och något mer bakbensvinklar. På utställning har han gått bra och har ofta placerat sig med Ck. Ännu bättre kommer det förhoppningsvis att gå nu när hans storlek och kropp börjar komma i harmoni med varandra.
Hans största förtjänster får ändå sägas ligga på det mentala och jaktliga planet. En stark kille såväl fysiskt som psykiskt som är otroligt rolig att jobba med. Jag uppskattar hans stora arbetsvilja, utan att för den skull vara svårstyrd. Det i alla lägen mjuka och orörliga apportgreppet är ett extra plus. Med ökad erfarenhet har han utvecklat den från början alltid höga farten till en utmärkt förmåga att anpassa fart och arbetssätt efter vind- och terrängförhållanden. Vattenpassion är bara förnamnet på Jaaps förhållande till det våta elementet. En positiv egenskap, men som också ställt till problem vid de jaktprovsstarter vi gjort. Varför söka efter fåglar på land när vattnet bredvid är så lockande? Det måste vi helt klart träna mer på till kommande provsäsong!

2004 har varit ett spännande år för Jaaps del eftersom hans första två kullar har fötts. Som en samvetsgrann "farmor" har jag varit och inspekterat dem båda och de lovar mycket gott för framtiden! Extra roligt är det ju naturligtvis att han lämnar brunt, även om det än så länge bara finns en enda brun individ i hans barnaskara. Här nedan är några av hans valpar med SUCh FinUCh Flatham´s Eeln Jär Löus:
 


Detta är Jaaps pappa Yarn!		 Avslutningsvis vill jag gärna nämna något om Jaaps, i mitt tycke, spännande härstamning. Eva Park, kennel Duckpond, ringde och bjöd hem mig för att träffa hennes holländska vänner och speciellt den brune hanen Yarn som hon talade så varmt om. Jag hade inga speciella förväntningar när jag åkte dit, men ack vad jag bedrog mig. Yarn tillhör den lilla kategori hundar vars utstrålning man bara faller pladask för! Exteriört en lagom stor, elegant hane med ett synnerligen vackert huvud och mörka uttrycksfulla ögon. I arbete visade han upp precis de härliga egenskaper som jag senare skulle hitta i Jaap. Överhuvudtaget påminner de nog mycket om varandra. Yarns mor Coltfoots Barn Owl var en mycket framgångsrik hund på holländska jaktprov och är även mor till Marie Carlssons "Monty", Roughcover's Mountaineer.

Tillbaka