Vad gör en normal människa en lördagsmorgon i slutet av april är utetemperaturen visar +5°, regnet strilar och snålblåsten viner? Kryper ner i sängen igen är kanske det svaret som ligger närmast till hands men icke. Vi som har en Miraxhund och kommit en bit i vår jaktträning eller är nyfiken på det här med jaktträning åker glatt flera mil för att tillsammans med likasinnade tillbringa en hel dag i skogen med våra underbara hundar.

Provet gick av stapeln i Västerbykil, 2 mil utanför Sala. 11 hundar fördelat i 3 klasser – unghund (upp till två år), nybörjare (över två år) och öppenklass (de lite duktigare hundarna) startade i tävlingen och 3 hundar var anmälda till ”prova på”.

Normalt tävlar man i varje klass för sig men tack vare ett för dagen utvecklat poängsystem samt uppgifter i olika svårighetsgrad beroende på klass kunde vi alla tävla tillsammans  Provet var upplagt som ett riktigt jaktprov med den skillnaden att hundarna fick hjälp om de behövde för att lyckas med uppgiften. Allt arbete skedde på land då isen precis gått upp, annars ska en retriever givetvis kunna utföra samma arbete även i vatten. Fast det är ju klart, eftersom det regnade stor del av tiden var det mycket vattenarbete i alla fall.

Efter genomgånget prov fick varje hund öppen kritik av domaren för dagen Jan Jönsson (kennel Bregils) som dömde och gav kritik på ett föredömligt sätt där hundens och förarens förtjänster sattes i fokus. Givetvis pekade han även på vad som inte fungerade för dagen, så då återstår bara att åka hem och träna mer på det. Vann gjorde Hugo och Annika i öppenklass efter ett underbart genomfört retrieverarbete.

På en äng lite längre bort drillade Maria Wilhelmsson de tre ”prova på ekipagen”. Att under sakkunnig handledning få träna för att sedan kunna titta på tävlingsekipagen efteråt är en bra kombination och förhoppningsvis återser vi dessa hundar i tävlingsgruppen nästa gång. Alla visade, enligt Maria, nämligen en god fallenhet och intresse för apportering. Maria betonade även något som gäller oss alla och det var vikten av lydnad i jaktträningen – stadga, fotgående och inkallning var något som flera gånger brast även hos de tävlande hundarna (inte minst hos undertecknad).

<<< Vår domare Jan Jönsson som gav både muntlig och skriftlig kritik samt poängbedömde våra hundar på ett trevligt och konstruktivt sätt.

Att träffas så här i början på säsongen och ”kolla av” sin hund är en perfekt upptakt. Lång väntan, andra hundar, tävlingsnerver, ovan terräng, publik, ja det är mycket som påverkar arbetet och det som är så bra om än lite jobbigt när det händer. Man får en chans att se vad just JAG och min hund behöver träna mer på. Det går ofta så lätt när man tränar hemma själv men det är en helt annan sak i tävlingssammanhang.

Nu ligger hon under soffbordet min hund och sover djupt, helt slut efter dagen. Det rycker i tassarna och hon grymtar lite när hon drömmer. Hon verkar totalt obekymrad över vad som gick bra och vad som gick fel. Själv kommer jag att ligga vaken länge och fundera på hur vi ska gå vidare, vad vi ska träna och hur. För det är ju så – med lite mer träning bara...

text och foto:
Agnetha Ellesjö

RESULTAT